Mjuka metoder för en hållbar vardag

Koppla

Det är något med dungar och låtsasskog som slår an en sträng av frihetskänsla hos många hundägare i stadsmiljö. Avkoppling ska matchas med okopplad hund.Dessvärre, i många lägen.

Förra veckan när Gaia, min bästa kompis Anna och jag var nere vid Årstaviken kom en nyfiken och mycket fluffig hanhund modell större fram till oss. Gaia visade med hela sitt kroppsspråk att hon inte var intresserad av vare sig flirt eller vänskap men medelstora fluffet lät sig inte avskräckas. “Har ni koll på hunden?” ropade jag (visserligen utsiktslöst) mot vägen till, och visserligen tyckte jag mig höra hur någon ropade ett hundnamn, men fluffet stod kvar och tittade nyfiket på oss. Till slut fick Anna leda bort vovven en bit på grusvägen (som för övrigt är tät trafikerad av cyklister, joggare och föräldrar som powerwalkar med barnvagn).

Efter en kvart var vi redo att bege oss hemåt men fluffet stod förväntansfullt kvar på vägen. Gaias entusiasm hade inte på något sätt ökat. Det slutade med att Anna fick leda bort hunden och en bra bit bort hittade ett överförfriskat gäng som varken hade saknat sin fyrbenta vän eller förstod det problematiska i att låta en stor hund springa vind för våg i Årstaskogen.

Det där är tyvärr ingen engångsföreteelse. I vintras öppnade någon porten och släppte ut sin hund – som om bostadsområdet var ett villakvarter med inhägnade trädgårdar. Det är det ju inte. Och här kryllar av hundar. Ytterligare en fyrbent sötnos brukar springa omkring som den vill här i kvarteret och har uppenbarligen ingen hemma som reflekterar över sådana saker som att barn kan bli bitna av en hund som saknar uppsikt, hur välvilliga ungarna än är i sin iver att klappa. Någon kan medvetet gå in för att skada hunden. Ens egna hjärtegris kan skada en annan hund. Och så vidare.

Man måste koppla att kopplandet är viktigt. Din hund – ditt ansvar. Vi måste vara rädda om varandra. Också varma sommarkvällar när det känns som om inga problem kan nå en.

20140612-215757-79077895.jpg



2 thoughts on “Koppla”

  • Jeg er veldig enig i det du skriver her. Jeg har en omplasseringshund som har hatt et skyhøyt stressnivå i møte med andre hunder, hun har så lyst til å hilse og leke med alle at det er veldig vanskelig for henne å konsentrere seg når det kommer en hund.
    Vi har derfor trent veldig mye på å passere hunder og forholde seg lugn. Og vi hilser aldri på hunder vi møter på tur da jeg vil få bort forventningen hun har om å få hilse på alle hun ser. Jeg vet derfor hvor ødeleggende det er for oss når hunder som er løse og eier ikke har kontroll kommer bort til oss når vi går tur.
    Det er altfor mange som går tur med hunden løs uten å ha en innkalling som fungerer når det kommer andre hunder.

    • Ja, vet precis hur du känner! Det finns ibland en naiv tilltro till den egna hunden “den är så snäll”, men man ska vara väldigt duktig på att läsa hund för att kunna avgöra det.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *