En av de saker jag gillar mest med hundar är att de är så påträngande. Våta nosar som läggs i blöt precis överallt. Hur de kan köra ner hela huvudet i en handväska eller ingående bedriva nosarbete mot en ny persons skrev.
De skäms liksom inte för sig.
Och det här med att acceptera ett “nej”, det är liksom inte Gaias pryl riktigt.
Det där känner man igen eller när man kommer hem från ica å hela hunden kryper ner i påsen för å kolla om man köpte nått till henne :)
Tack för kommentaren på bloggen.